När det blir tal om att hugga ner gamla träd i stadsmiljö väcker det känslor, se bara på almstriden i Stockholm.

Vingnöten i Oskarshamn skulle huggas ner för några år sedan, men räddades av folkets protester! Det är vi tacksamma för. 🙂🌳💚

ur artikeln, länk nedan:
"– Den betyder jättemycket för Oskarshamn, den är stor och vacker och står dessutom på en strategisk plats"

https://www.barometern.se/de-gick-emot-makten-folkets-karlek-raddade-vingnoten/

Visst är det något speciellt med gamla träd. Visste inte att det fanns ett träd som heter vingnöt 😊

#2 Det visste inte jag heller. 🙂 Det kan inte finnas särskilt många …

Tacksamt att det är kvar!

Så här säger Länsstyrelsen (från Västra Götaland) om skyddsvärda träd.

"Tänk om gamla träd kunde tala! Vilken omvälvande tidsresa
de har varit med om
– från ett utpräglat bondesamhälle till det
moderna samhälle vi lever i idag. I stora delar av Europa är
gamla, grova träd en mycket sällsynt företeelse. Det finns grova
träd kvar i Storbritannien och på bergssluttningarna i Syd- och
Mellaneuropa, men i Centraleuropa är de flesta borta. Sverige
är ett av få länder där det fortfarande finns många gamla träd.
Det betyder att vi i Sverige har ett internationellt ansvar för att
ta hand om våra gamla träd."

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.610163bd1708581f8803b64/1583079443441/skyddsvarda-trad-webb.pdf

Vingnöt. Så spännande.

Den här tavlan hänger i mitt sovrum, det är den som jag ser först när jag vaknar och sist innan jag släcker lampan 😊 Motivet är Norr Mälarstrand i Stockholm, där jag promenerade mycket som barn och ung. Här promenerade jag varje dag, på 1980-talet, med min första egna hund, min Dobermann Blaise😊
Träden är pilträd, som senare råkade ut för någon sjukdom, (tror jag) och byttes ut. Nästa gång jag åker till Stockholm, så ska jag åka dit för att se hur det ser ut nu. Tyvärr minns jag inte namnet på konstnären, som var min granne på Ehrensvärdsgatan, det är en av smågatorna som går upp från Norr Mälarstrand.

Vingnöten finns där än! 💖💚